Det var ett tag sedan

Är det nu jag ska ljuga ihop en ursäkt om att jag inte haft tid? Nej, jag har bara inte haft någon ork eller motivation till att hålla folk uppdaterade om vad som händer. Känslorna har gått upp och ner vilket är något som är naturligt för alla. Jag längtar inte hem (just nu) men vill inte heller stanna kvar här (för evigheters evighet). Jag skulle nästan kunna likna känslan jag känner vid att missa att lämna in en skoluppgift - du missar en och ska göra den så fort du får chansen men sen kommer livet emellan och du har missat att lämna in ytterligare en och sedan fortsätter denna onda spiral neråt.
 
Miami Part II har jag inte laddat upp ännu, mitt besök i Kanada är ej dokumenterat, New York med min familj har jag helt missat - och listan fortsätter. Men denna värdelöst oviktiga press om att behöva updatera om min vardag, i kronologisk ordning, gör att jag inte orkar ta tag om det. Så vi skiter i det där och testar börja om? Kommer kanske nån bildbomb från de senaste månaderna om min lathet inte kommer ivägen?
 
Är det optimistiskt att tänka att uppdatera bloggen tre gånger i veckan? Jag har ju inget att förlora på det?
1 Eva:

skriven

Hej! Antar att den känslan som du beskriver är någon som de flesta som åker iväg för en längre tid känner igen. Att räkna dagarna typ... Sen när du är hemma igen kommer det säkert att kännas som att det gick så fort. En liten uppdatering från oss här hemma: Det regnar... Grekland har aldrig känts så rätt! 5 dagar kvar!!! Kram E

Kommentera här: